Kaninjägaren

När jag var “liten” älskade jag att läsa, men sen bara försvann det intresset som med mycket annat då man var liten. Varenda gång nästan som jag senaste åren köpt en bok så har de antingen inte blivit utlästa alls eller så har det gått rätt segt att läsa ut dom. Som tex “50 shades of grey” – den har jag fortfarande inte läst ut och köpte för typ 3-4 år sen (har däremot sett filmen och den var totalt värdelös och pinsam enligt mig).
Men så fick jag låna Lars Kepler “Stalker” som jag inte visste då var den 5e boken i serien, trodde det var första. Detta kom jag på efter jag redan hunnit läsa en bit in i den. Så jag fortsatte läsa den ändå, och blev överraskad av hur spännande den var och för mig som älskar skräckisar var den riktigt i min smak. Sen läste jag ettan, tvåan och trean. Sen dröjde det ett bra tag men nu har jag köpt fjärde boken och ska börja läsa den nu ikväll medans P är på träning.
Såg att sjätte boken i serien utkommer om några veckor så ville ha läst alla tidigare böcker innan den kommer ut. Har annars lite svårt för det här med svenska böcker (har helst köpt böcker med engelsk text) likaså som jag har svårt för svenska filmer. Jag klarar knappt av att se några svenska filmer för jag tycker de antingen är sjukt pinsamma eller sjukt dåliga och så går inte svenskt skådespeleri att jämföra med många duktiga amerikanska skådisar tycker jag (finns såklart några undantag) Iallafall, sidospår, denna bokserien bevisade för mig att det finns hopp.